Bokrecension: Himmelstrand

Hej!
Hur mår ni?
Här är det bra, jag har inte gjort mycket alls idag fokuserat på att få en bok utläst och det lyckades jag med så därför ska jag nu skriva en recension på boken som blev utläst idag.

Himmelstrand av John Ajvide Lindqvist (platserna 1)

Handling: Det är fyra husvagnar, fyra bilar. Husvagnarna är av olika årsmodeller, storlek och utförande, men de är alla vita. Bilarna mer olika, men två är av märket Volvo. Alla bilar har dragkrok, givetvis. Två har takräcke. Utöver det, ingenting förutom människor. Tre vuxna och ett barn som vandrar mellan vagnarna och bilarna, de övriga ännu sovande, ovetande, kanske drömmande. Bortom den lilla kretsen av vagnar finns bara gräs. En gräsmatta med drygt tre centimeterlånga strån som sträcker sig så långt ögat kan nå. I alla riktningar. Det är en tom plats. Det går inte att veta vad som finns bakom horisontlinjen, under jorden, ovanför himmelen. Men för ögonblicket är det en tom plats. Ingenting. Förutom människor. Och varje människa en värld i sig.
Här får vi följa Tio personer som förflyttas med sina husvagnar till en tomheten. En blå himmel utan sol och till synes oändlig fält. Och på radion spelas endast gammal svensktopp musik. Och när de rör sig ut på fältet så tvingas de möta sina rädslor och sin längtan i fysisk gestalt.

Jag har läst denna en gång tidigare tror det var runt 2018 men då läste jag aldrig klart den. Men har länge känt att jag skulle vilja ge den en ny chans och nu har jag gjort det. Måste säga att jag är glad att jag gjorde det för om man tar sig förbi de första 100 sidorna som är sega så blir sedan berättelsen bättre och bättre. Detta är en ny tappning på skräck. John skruvar sakta men säkert upp skräcken. Jag började lyssna på boken som ljudbok. Men jag gillade inte alls den som ljudbok och har läst mestadels fysiskt i den. Detta är dock första delen i en trilogi som heter platserna. Och jag kommer helt klart läsa de andra två. Nu är dock frågan om jag ska lyssna på de andra två då böckerna läses in av författaren själv. Jag tycker john är riktigt duktig på att skriva skräck och är sveriges motsvarighet till Stephen King. Som är min favorit författare.

Kram/Amanda